Skrivpuff 16 mars

Skriv om att fullfölja en plan

Nu ska jag bara se till att få brevet på lådan, så borde allt vara klart sen. Det är bra med dagens självhäftande frimärken och kuvert, så man slipper slicka på dem och riskera att röja sig. Inte för att jag hade gått på en så enkel sak - jag har läst tillräckligt många deckare för att veta att saliv är guld för kriminalarna.

Nu hoppas jag förstås att det inte kommer att gå så långt, och det ska mycket till innan de misstänker mig, men man kan aldrig vara nog säker. Tanken är att de ska utgå från att det är Nilsson. Han kommer förstås att neka, men det kommer han inte att ha mycket för, när de hittar originalet i hans dator.

Karlgren kommer att flyga i taket när han får detta. Jag hoppas jag tagit i bara lagom mycket. Inte så mycket att han inte vågar gå till polisen av rädsla för att hans egen smutsiga byk ska synas i sömmarna, men inte heller så lite att han tycker han kan ignorera det. Jag hoppas han är sorten som har vett att gå till polisen när hans fru hotas.

--

Så, då är brevet iväg. Nu kan jag äntligen ta av mig handskarna jag burit hela tiden. Jag kommer förstås att vara på kontoret i vanlig tid i morgon, så jag får se hela spektaklet. Om Karlgren pratar med Nilsson så kommer jag att märka det, eftersom jag har rummet tvärs över korridoren.

Nu du, Nilsson, ska du få lära dig att en Svanberg sätter man sig inte på ostraffat. Om du trodde att du var näst i tur att bli avdelningschef så bet du dig i tummen. Det är min tur nu och ingen annans. Det ska du få se.